Jag har haft en period av melankoli... likgiltighet som gräver sig in liksom som jag inte vetat vad jag skulle göra något åt. Men sedan har en period av grymt mycet skapande infunnit sig och jag antar att det var det som skulle ut. Den senaste i raden av säkert tio målningar. Jag som hade köpt nya raspar för att fortsätta med mina stenskulpturer... jaja, det gäller att vara mångsidig.

Apropå mångsidig så har jag väl inte skrivit så mycket om min konstnärligasida förrut. Min blogg har mest handlat om mitt modersap.

Men jag är mer än mamma.

Inte riktigt klar.

Den jag målade precis före den här kommer här nedanför. Båda är porträtt och det är en grej jag inte målat så mycket tidigare... i alla fall inte porträtt på människor jag känner så väl.

Fönstret mot livet