• Ambitiös?

I morgon är det sista dagen på första kursen, 30 poäng avklarade. Jag har blivit väl godkänd i alla delkurser hittills och hoppas såklart på detsamma i sista delkursen. I morgon är det muntlig redovisning av det största projektet i delkursen (ett grupparbete). Vi är tre stycken som sammarbetat väldigt bra och presterat ungefär lika mycket. Vi ansåg oss klara med prototypen vi ska visa upp (en bit "frigolit" i ca 1x1 m som vi har skurit ut som ett landskap i enkel stil och sedan målat.) Idag hade jag tid för att förbereda mig inför redovisningen, men fick i sista stund hoppa in och jobba! Men fick ändå möjlighet att sitta med studierna under dagen. Fast vi bestämt att vi bara skulle prata fritt och berätta om vårt projekt, så kunde jag inte låta bli att göra en plansch med text och bild samt 3 ark med information som vi kan ha som mall för vår redovisning. Varför??? 1. Det var kul 2. Jag hatar att vara oförberedd i sådana sammanhang 3. Jag ville ha gjort mitt bästa... så behöver jag inte gräma mig om jag inte får vg på sista delkursen.

• Duktig flicka?

Som sagt är det sista dagen i morgon och vi ska ha en liten fikaavslutning tillsammans efter utvärderingen. Vår lärare föreslog att hon skulle ta med dryck och vi något ätbart. Trots att vi är ca 20 stycken i klassen så kände jag att jag måste baka och ha med något i morgon. Så nu har jag bakat muffins och havreflarn... både blev ganska misslyckade eftersom jag varken hade ägg eller tålamod... eller kom ihåg! Glömde havreflarnen i ugnen så de blev helt svarta medan jag var på toa med sonen... SUCK

• Martyr?
• Lat?
• Självkritisk?

Det är mycket man kan vara som är dåligt för en själv...

I stället kanske man ska vara snäll mot sig själv? Klappa sig själv på axeln och säga "Bra!". Le mycket och tänka att allt som sker har en mening. Kakorna blev brända... ja, då tar jag väl med de första jag gjorde, som blev fula men helt säkert ätbara. Jag gjorde lite extra jobb med redovisningen, ja men det är väl inte fel? Jag bör tänka att de andra blir glada, istället för missundsamma. Om de inte uppskattar det? vad gör det? Under tiden jag gjore det kändes det br och jag hade en meningfull stund.

• Grubblande
• Ältande?
• Sjävcentrerad?

Istället är det skönare att släppa saker, "så blev det" "så gjorde jag" och acceptera det "det är ok, det blev som det var tänkt". Eller tänka att det finns så mycetstörre saker som spela mer roll... att mina positiva tankar kan hjälpa så mycket mer. Positiv energi kan förändra allt.

Så släpp prestationskrav, självkritik och grubblerier!

Älska er själva och andra... så som ni och de är!

Ett slitet uttryck? ja, bra! För det är ett bra yttryck;-)

KRAAAMAR till folket

 

E.

19 januari 2012 18:26

Visst är det så Ida, att vi behöver klappa oss på axeln och vara nöjda med den vi är. Det är först då vi kan ge till andra. Självkärlek handlar varken om egoism eller självcentrering, utan helt enkelt ge kärlek till sig själv för att genom det kunna finnas för andra. Motsatt fungerar inte, tro mig :-) Accepterande tankar är viktigt har jag insett. Har fram till nu haft en orostanke och svarat den med en positiv tanke, vilket leder till en ping-pongmatch i sig själv och i längden förändras ingenting. Däremot att se och acceptera saker och ting som de är, just nu. Kriser är faktiskt det bästa som kan hända en, för man stannar upp, förändrar och värdesätter sig själv och "det lilla" mer! :-) Du behöver inte prestera för att duga. Börja inifrån :-)

*Kärlek*
/E.

http://www.fjarilsprinsessan.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Teatar att blogga från mobilen. Helgen har verkligen varit HELG. Igloobygge och massa film från Netflix. I morgon börjar skrivandet igen. Pysslar också med affischer och reklam inför påsk.          En sliten Saluki...   ...

  Jag gillar att blanda nytt och gammalt för att skapa ett personligt intryck. Bilden är i från när vi just flyttat in i somras. Men med enkla medel kan man skapa hemtrivsel ganka snabbt, vilket jag verkligen behövde då. Ett helt neutralt mat...

"Feminismen är längsta revolutionen..."   Vet ni, om alla kunde inse hur viktig vår uppfostran av våra barn är! Ge era döttrar bättre självförtroende än vad ni hade. Låt era söner få en bra bild av sin mamma, låt honom hjälpa till lika mycket som...

  De senaste dagarna har vi varit mer eller mindre insnöade här på "farmen". Såg ni Farmen igår förresten? Vad är det med den där människan Ulrika egentligen? Hon känns inte speciellt vuxen för sin ålder? Jag kan såklart förstå att man blir ledsen...

Någonting fick mig att leta upp min gamla blogg. Från babytiden med min son som nu ska bli sex år snart. Spännande och magiska tider, helt klart. Både ock. Sexårs-åldern är också magisk, på det viset att han upptäcker magin alldeles själv. Jag blev f...